I morse blev jag äntligen befriad från slangen. Det gjorde lite ont när sköterskan drog ut den men det var det alla gånger värt. Så skönt att slippa gå med slang och påse hängandes. För att inte tala om hur skönt det ska bli att sova. Som grädde på moset slapp jag genomlida att hon drog tejpen från såret också. Det spar vi till på onsdag. Hon tyckte att såret ser OK ut.

Jag hann tillbaka i tid för en lunch med kamraterna och sen var det dags att ta det definitiva steget ut i tantvärlden. Jag gick och köpte en Dramaten! Hur praktiskt som helst, får jag ju lov att erkänna. Borde ha köpt en för länge sen. Jag passade på att handla på Hemköp och det var inga som helst problem att få hem dom sakerna.

På eftermiddagen var det tårtkalas på jobbet och sen var det dags att ta helg. Jag hade ingen större lust att testa min körförmåga idag, så jag bestämde mig för att stanna i stan åtminstone till i morgon. Jag har en känsla av att hundabstinensen kommer att bli enorm när jag väl kommer hem. Här i stan har den hittills varit uthärdlig. Eller egentligen inte. Jag saknar mina små knähundar något alldeles ofantligt mycket men jag inser ju att det hade varit för mycket med mina stramande sår och min orörliga arm.