För att börja från början, kunde väl dagen börjat bättre... Inte alltför god nattsömn. Ut och skrapa bilen. Dimma och glashalt första fyra milen. Blixtsnabb hundrastning hjälpte inte. När jag kom flåsandes ner till Sveavägen hade jag precis missat bussen. Det var bara att flåsa hem igen och ta bilen. Så jag hann i tid. Helt i onödan, visade det sig.

Dom fick inte igång strålkanonen ordentligt. Tjejen som brukar ha tiden efter mig, hade onekligen fått dagens dubbla vinstlott. Hon hade nämligen första tiden och fick dessutom sin strålning. Vi andra fick välja mellan att vänta eller gå hem. Eftersom jag verkligen inte har någon som helst lust att fylla på med flera dagar i slutändan, valde jag att vänta. I en och en halv timme. Sen kom en av syrrorna ut och meddelade att det såg mörkt ut och att det minsann inte var annat att göra än att åka hem. För oss två som hade väntat längst. Dom andra kunde vänta kvar en stund...

Det tog faktiskt ända till jag satt bakom ratten igen, innan jag reagerade. Är det så här man kortar en vårdkö? Skicka hem dom som har väntat längst. Då får ju resten vänta lite kortare stund och så blir alla nöjda. Utom möjligtvis dom som fick åka hem. Det brast rejält där i bilen. Ett halvårs ilska och frustration bara vällde ut. Och det skulle väl ut nån gång. Fast jag är faktiskt fortfarande minst sagt irriterad över bristen på respekt för vår planering. Och det värsta är väl att man är rätt maktlös. Det går ju liksom inte att klaga alltför mycket, förrän möjligtvis efteråt. Om man nu vill ha några tider som passar över huvud taget.

Och det går ju inte att sätta hårt mot hårt heller, dvs att gå på en gång varje gång det är något strul. Nån enstaka strålning kan man väl hoppa över och lägga i slutändan i stället men det är ju ingen behandling jag gör för att det är kul, precis. Det får inte dra ut hur länge som helst på tiden.

Tyck gärna att jag är gnällig. Jag känner mig gnällig. Men jag tycker faktiskt också att jag har förtjänat att få vara lite gnällig. Nån gång. Ibland. Och det brukar gå över ganska fort.

 

Dockmamman

29 oktober 2008 21:10

Du gnäller inte och skulle det vara så att någon tycker det så har du allll rätt till det...

På sätt och vis var det bra, så du fick ut det du hållit inom dig, men det var respektlöst av sjukvården/Kram

http://stickmonster.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...