Men inte glädjens ljus. Det som borde få brinna idag. I stället är det ett ljus för den tomhet som är kvar efter Victoria. Eller Vickeli. Eller Vera, som vi Cancertjejer kände henne som. En sån där fantastisk människa. En av våra alltför många unga mammor. Hon fick inte ens fylla 38. In i det sista kämpade hon mot herr C. Och förlorade. Alldeles för snart.

I morse skrev hennes Henrik på bloggen att kampen är över. Mina varmaste tankar går till er i familjen och jag har tänt ett extra ljus för er. Och Vera-Victoria, vila i frid, där du nu är.