Sorg och glädje, om vartannat. Så är det i cancerlandet. Först kom beskedet om Victorias bortgång. Och c:s och a:s. Och mitt i allt ett riktigt lyckobesked. En jättekick i vintermörkret: Anna ska gifta sig! Min goa fina ET-syster sa naturligtvis ja till Henriks fråga. Något annat var inte att vänta. Och morgon är det dags. Det är något särskilt med Annas sätt att uttrycka sig i bloggen som har fått mängder av läsare att gång på gång titta in, i väntan på nya inlägg. Mig inberäknad.  http://annajansson73.blogspot.com/  Vi håller alla tummar, tassar och tår härhemma för att ni ska få det bästaste bröllopet där uppe!

Och så mitt i den glädjen, är det förtvivlan igen. En av våra yngsta medlemmar på Cancertjejer somnade in i morse. Erica fick bara vara med i 22 år innan herr C la beslag på henne för gott. Vår lilla, stora, kloka och mogna tjej. Hon hade den mest positiva livssyn man kan tänka sig. Trots återfall efter återfall. Och alltid ett tröstande och värmande ord över för oss andra. Vi visste att hon var opererad och troligtvis skulle bli förlamad men att hon var så här dålig kom som en riktig kalldusch. Lilla älskade tå, vi trodde nog alla att du skulle få vara kvar och uträtta många stordåd på jorden. Nu får du göra det bland dom andra änglarna i stället. Ikväll tänder vi ljus för dig och för din underbara familj. Och den starkast lysande stjärnan på himlen är din.