Idag är det exakt två år sen Hemske Harald fick göra högra bröstet sällskap till patologen. Jag har med andra ord levt sjukdomsfri i två år. Det känns lite häftigt. Största risken att få återfall är nämligen rent statistisk just under dom första två åren. Det innebär på intet sätt att faran är över. Verkligen inte men rent statistiskt har i alla fall oddsen förbättrats lite. Och det är värt en hel del när man faktiskt har en dödlig sjukdom-

Jag hade gärna firat min officiella tvåårsdag någon annanstans än på Bryssels flygplats men å andra sidan kan man ju se det lite symboliskt också. Att livet bara blir mer och mer som förut. Fast ändå inte. Helt som förut blir det aldrig. Det behöver inte betyda att det är sämre. Men annorlunda på mer än ett sätt. Får nog skriva lite mer om det en annan gång. Men nu ska här shoppas