Det är nog tur att jag hann gå utan resåband och kökshandduk i nästan en vecka. Efter operationen hade dom nämligen knäppt på mig ett nytt tortyrredskap. Det är egentligen något så harmlöst som en sport-BH i bomull men gissa om den spänner och skaver. Dygnet runt i tre veckor ska den sitta på och därefter på dagtid i ytterligare tre veckor. Och kliar gör det. Inte BHn i sig utan all tejp som sitter under. Dom har format ett stöd med hjälp av kompresser och tejp, kors och tvärs över båda brösten och en bit in på ryggen. Och jag glömde naturligtvis att säga till om den allra snällaste tejpen... 

Det värsta kliandet kom ändå från den tejpen dom använder under själva operationen. Där var det ett antal illröda fält som kliade helt olidligt första dygnen. Här hittade jag åtminstone en fördel med att bli hemputtad redan samma dag. I stället för att böna, be och till slut tjata om kortisonsalva till dom röda fälten (vilket jag fick göra förra gången), var det ju bara att gå in i badrummet och hämta. Och ska jag vara ärlig överväger fördelarna med att åka hem samma dag med hästlängder. Visst är det skönt att bli ompysslad och att någon har koll men det är ännu skönare att lulla runt och göra vad man känner för.

Särskilt ont har det inte gjort i själva såren. Kanske för att jag har varit lydig när det gäller allt smärtstillande den här gången. Nästan allt. Jag har börjat trappa ner på dom korttidsverkande och på Panodilen men inte förrän igår. Och dom ska ju faktiskt bara tas vid behov.

Annars har det gått rätt bra under dom här dagarna. Jag har varit relativt lydig även där och inte alls jobbat särskilt mycket. Några timmar på torsdagen och halva fredagen, bara. Och igår jobbade jag bara hemma, så det kan ju inte räknas. Annars har jag faktiskt följt ordinationen vila och promenader. Och med undantag för dom första två nätterna, har jag till och med kunnat sova riktigt bra. Så bra som man nu sover när det bara går att ligga på rygg. Och dom där första nätterna efter operationen är det kanske inte så konstigt att det är svårt att sova. Jag är rätt övertygad om att kroppen på något undermedvetet plan kommer ihåg vad den utsatts för och går i försvarsställning så fort den riskerar att förlora kontrollen igen genom att somna.