Visst är det ett vackert ord. En generös människa. Jag skulle i alla fall vara stolt över att bli kallad det. Det finns ju många sätt att vara generös på. Få av dom handlar väl om att ge bort pengar eller saker. Egentligen.

Många av bloggvännerna kallar jag definitivt väldigt generösa. Dom som verkligen släpper in oss i deras liv. Det går ju inte att räkna upp alla, så George http://georgeschottl.wordpress.com/ och Lilla H http://hejoh.blogspot.com/ får representera alla er fantastiska därute. Och, dessvärre, ibland blir vi även insläppta i det riktigt sorgliga. Fast också så vackra. Linns inlägg om Ninas bortgång http://ninalj.blogg.se/ och Henriks http://annajansson73.blogspot.com/  ord om sin Anna är så fina exempel på det. Och hur generöst är det inte att öppna en minnesstund som du gör, Henrik.

Ett annat exempel på generositet är Ragnhild. En av forumvännerna som jag träffat ett par gånger. Då har samtalet bland annat kommit att röra sig kring Rosabandetknutpins i silver. Ragnhild lovade att skicka över en så fort hon fick möjlighet och det gjorde hon! Tillsammans med meddelandet att några pengar ville hon naturligtvis inte ha, trots att den faktiskt kostade två hundra. Bättre att satsa dom på fler reklamfria visningar på Cancertjejer, tyckte Ragnhild. Så då fick vårt kära forum 250 000 sådana eftersom jag tyckte att jag utan problem också kunde avvara två hundra kronor. Lite win-win med andra ord. Och silverknuten är jättefin, som bonus på det hela!