Mer sömn blev det inatt. Visserligen sönderhackad men ändå totalt cirka åtta timmar! Och precis när jag bestämde mig för att gå upp och dricka kaffe, blev det svart i sovrumstv-rutan. Och inte bara där. Strömavbrottet var ett faktum och det höll i sig i nästan 3 1/2 timme. Gissa om kaffet smakade bra när äntligen strömmen kom tillbaka!

Tack vare att strömmen kom tillbaka kunde jag också ta en dusch. Och byta tejpbitarna. Lite obehagligt var det. Jag har upptäckt att jag har känsel nästan överallt där tejpbitarna sitter. Och det är förvisso obehagligt för stunden men väldigt positivt i längden, förstås. Fast just nu var det mest obehagligt med allt skavande och framför allt kliande. Det är rätt rejält röda, irriterade områden där under tejpbitarna. Men jag hankar mig fram en dag i taget. Och nu sitter det nya fina tejpbitar där dom ska.

Apropå tejp, obehag och operationer såg jag Plastikkirurgerna härom dagen. Det var en tjej som behövde förminska och lyfta brösten. Av andra orsaker än mina men min senaste operation handlade ju just om att lyfta och förminska det friska bröstet. Min tortyrdoktor var inte ens i närheten, så då kändes det som att jag kunde titta. Men när kameran zoomade in en "pepparkakskakform" som uppenbarligen skulle användas till att ta loss bröstvårtan, var jag tvungen att blunda. Det kommer nog att dröja innan jag kan titta på något så nära mina egna operationer... om ens aldrig...