Jag hade nog inte förväntat mig något svar från Läkemedelsverket än. Däremot trodde jag nog att det skulle finnas någon att resonera med på själva apoteket där jag hämtade ut dom "ickeallsfulgulamenacksåallergiframkallande". Det gjorde det inte. Jag fick prata med någon som enbart kunde referera till att den som handlade mitt recept är "jätteduktig". Det enda som faktiskt kom ut av det telefonsamtalet var att jag har två uttag kvar på receptet. Tack för det. Då behöver jag åtminstone inte jaga senaste onkologen för ett nytt recept utan kan koncentrera mig på att hitta ett acceptabelt alternativ.

Jag har laddat upp med en lista på dom alternativ jag kan acceptera. Ett av alternativen verkar mest likt mina ursprungliga fulgula piller. Jag antar att nästa uppförsbacke består i att hitta en apotekskedja som tar in just det medlet. Vem kom på idén om att avreglera apoteksvärlden? Och varför, kan man ju stillsamt undra...

En och annan kanske tycker att jag överreagerar. Lite färgämnen är väl inget att bråka om. Jag får ju ändå medicin som ska förlänga mitt liv. Fast det är ju just det. Om jag nu inte tål det där E 102 blir ju effekten i värsta fall tvärtom. Och jag tycker att jag har gjort mitt som försökskanin. Som när jag satt där mitt i min trädgård med 16 kortisontabletter, som var och en faktiskt kunde ta livet av mig med lite otur. Maxdosen per dag för en vuxen är dessutom åtta enligt Fass och där satt jag med 16 små ilskna piller. Och var tvungen att ta dom för att inte cellgifterna, 48 tabletter senare, kanske skulle ta livet av mig annars. Jag lovar att den ångesten jag kände när jag bestämde mig för att utföra "testet" i trädgården, så att åtminstone någon skulle se om jag inte klarade det hela och att hundarna skulle bli omhändertagna utifall att, inte var att leka med.

Det finns inga alternativ till kortison. Där är det just den verksamma substansen som kan orsaka förödelse. Men till E 102 finns det. Så jag tänker bråka vidare. Både för min egen skull och för alla er som tyvärr kommer att följa efter.